Som sambo har jag insett vissa egenheter hos mig själv.
De har visserligen alltid funnits där, men när man inte har en motpol till dem ligger de liksom dolda.
Jag har hela tiden gått runt och trott att jag är fullt normal, att alla gör som jag.
Så är det tydligen inte.
Låt mig bjuda på några exempel.
För mig är det en absolut självklarhet att öppningen på påslakanet ska vara neråt när man sover (och annars också). Är inte täcket åt rätt håll blir jag bananas. For real.
Öppningarna ska vara utåt på vadera sida när man bäddar. Helst ska naturligtvis alla vara i samma färg, men går inte det ska de åtminstone matcha. Vi har sex kuddar. Martin har en "huvudkudde" och jag en, sen under dessa har vi varsin "andre-kudde". Dessa måste absolut matcha våra respektiva "huvudkuddar". Sen har vi de två kuddarna i mitten (S.k. "mitten/äckelkuddarna"). För mig är de mest där för att det ska bli snyggt när man bäddar, för Martin är de livsnödvändiga för...ja, jag vet inte varför. Men de måste också absolut matcha varandra, helst de andra kuddarna med, men absolut varandra. Dessa vänds med öppningen åt varsitt håll vid bäddningen.
- Skåpsluckor och skåpsdörrar
SKA VARA STÄNGDA! Annars hade de inte funnits. Vi har två skåpsdörrar i köket som typ vägrar stängas. Jag hatar dem. Jag har försökt att förstärka dem med häftmassa, men det funkar inte. Jag tror det är en konspiration. Martin lämnar alltid en av sina garderobsdörrar öppen. Den vänstra. WHYYYY?
Mitt kök är min borg. Allt har sin bestämda plats, och har den för att det är det bästa alternativet. Frågor på det?
- Schampo- och balsamflaskor
Detta är lite märkligt, det erkännes. Jag har väldigt svårt för att slänga schampo- och balsamflaskor. Ni vet när man nästan har slut på schampo och balsam, då köper man ju nytt, för man vill inte stå utan? Men så kommer man hem med nytt, och då tar man av det nya istället. Kvar finns då lite schampo och balsam i de gamla flaskorna, och det är ju dumt att slänga, för tänk om du nångång skulle glömma att köpa schampo och balsam när du handlar... då kommer du tacka din lyckliga stjärna för att du inte slängde de där flaskorna! Nu är jag ju inte en sån som glömmer saker när jag handlar, eftersom jag nitiskt skriver listor, så dessa flaskor med lite på botten försvinner aldrig, utan tycks föröka sig på badkarskanten. Jag har dock blivit bättre på detta.
Det där var ett smakprov, trust me, det finns mer att hämta.
Nu när jag ser det såhär svart på vitt (speciellt det där med örngotten) förstår jag att jag verkar lite halvknäppt.
Men va fan, fuck it. Jag tycker vi bestämmer att det är charmigt.
Bloggadress: http://ericalirsjo.blogspot.com