flying kite

Det jag är mest konsekvent i, är att jag sällan är konsekvent.

"Rogers... jo, det ÄR Kenny Rogers!"

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Jag har varit frånvarande ett par dagar, sorry.
Det har blivit en tripp hem till mitt älskade Nybro för att skriva autograf på några papper,
stora saker i görningarna!
Jag ska sammanfatta lite, det här inlägget handlar om onsdagen:
Vi var på popquiz med fröken Dani och herr Gust.
Vi kom fyra, med en sketen poängs marginal.
Galet frustrerande.
Jag kände ändå att jag var hyffsat på G och hade relativt bra koll.
Nåväl, nästa gång, då jävlar!
 
 
 
 
 
 

Värmebölja

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

De senaste dagarna har sett ut lite såhär:
 
 
 
 
Och jag har badat!
Äntligen!
Det var sjukt gutt.
Livet känns riktigt bra just nu,
bortsett från min skandinaviska hud som alltid levererar, varje jävla sommar;
rödare än Rudolfs mule, stoppgubben, alla signalkräftor och en bloody Marys tillsammans.
THE PAIN.

En Corona på det.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Det kommer bara vara två dagar och en natt, jag önskar det var längre,
men fan vad jag ser fram emot att åka till Aspö om ett par veckor.
 
 
 

Det handlar inte om att vinna...

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

...det handlar om att inte förlora.
 
Jag hatar att förlora. Jag absolut HATAR det.
Med det sagt betyder inte det att jag avgudar att vinna.
Faktum är att jag är väldigt nybroitisk så,
om jag skulle vinna så skyller jag det på omständigheter;
medvind, dåligt motstånd, tur osv.
 
Jag kan bara inte med det där med att känna mig dålig.
Jag funkar bättre i lag, väldigt bra tom.
Då kan jag peppa andra, vi har ett kollektivt ansvar och allt det där.
Vi vinner och förlorar tillsammans.
Men så fort det handlar om individuell prestation blir jag fem år gammal igen.
Samma lilla flicka som tvingade ut pappa mitt i vintern till att spela badminton
och blev lika nedbruten och modfälld varje gång det sket sig.
 
Igår gick det skitasdåligt på frisbeegolfen.
Det var första gången vi skulle skriva ner våra resultat och jag är övertygad om att
det var därför det låste sig.
Martin sa att han inte såg det som att vi tävlade mot varandra,
eftersom han har kört såpass mycket längre än vad jag har gjort,
utan vi skulle se det som en tävling mot oss själva.
Det hjälpte inte mig.
"Men då kommer du ju alltid vinna." påstod han.
"Och alltid förlora." fyllde jag i.
 
Det slutade med att Martin fick begrava resultatlappen i marken.
 
Jag är min egen värsta fiende.

22 juli

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Jag hatar frisbeegolf.
Just nu.

Less is more.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Jag blir fan glad av att ha färska blommor i mitt hem.
Jag mår bra av att ha vackra saker runt omkring mig, det är viktigt för mig.
Och jag snackar inte några fancy butiksköpta arrangemang, mina favoriter är vanliga ängsblommor.
Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att ha en bukett ängsblommor när jag gifter mig.
Det är liksom jag.
 
 
 
 
 

Suverän idé.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

 
Tavlan var kanske inte den vackraste,
men jädrar i min låda vilken bra grej.
 

Uttråkad igår.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

 
Jag satt och skrattade högt för mig själv.
Totalt uttråkad och trött var jag såklart.
Den planerade fredagskvällen hade ju gått om intet,
så jag var tvungen att underhålla mig själv på något sätt.
Jag är för jävla rolig.
 

Listan över saker jag inte kan med.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Den här listan kommer garanterat att utökas allteftersom. Kanske som ett återkommande element.
Jag tänker inte ta upp såna saker som krig och barnporr etc, det goes without saying liksom.
Jag kommer ta upp de där små sakerna, de där vardagssakerna som är som små irriterande nålar som sticker en konstant.
Okej, vi kör.
 
  • Dubbelknäppta kavajer på män
Jag tycker bara att det är så fult. Så 80, och inte in a good way.
 
  • De yttersta skivorna på färdigskuret bröd
Varför finns dom? Förutom min pappa så vet jag ingen som äter dom. Och han är bara dumsnål i det fallet.
 
  • Människor som inte använder deodorant
År 2012 finns det liksom inget legitimt skäl att låta bli, såvida man inte är allergisk mot exakt alla sorter, inklusive de som är ämnade för allergiker. Jag förstår det inte.
 
  • Antalet korvbröd vs korv
Jag vet att det är en klassiker, men det är fortfarande idiotiskt.
 
  • Miniryggsäckar
Min värsta mardröm. Miniryggsäcken skriker ålderskris. Gärna kombinerat med en för kort kjol med spetsleggings, för mycket smink och permenentat hår på en 50:plusare. "Ja, men jag tyckte den var både fräsig och praktisk". Nej, nej och åter nej.
 
  • Buckliga strykbrädor
Jag tillhör inte dem som vill lägga en förmögenhet på strykbrädor. Men då får man en sån där skitbräda med buckligt skumgummi i och kläderna blir ännu värre än innan. Än värre är de där från IKEA som knappt har något skumgummi alls, då blir kläderna rutiga av nätet under. Sweet jesus oh my god.
 
  • Den nya sortens påslakan
Jag saknar den där gamla sorten, ni vet, med två små hål på vadera sida där uppe. Jag kan kanske fatta varför de tog bort dem, av estetiska skäl, men det var ju så praktiskt! Min mamma lärde mig att byta påslakan på det sättet att man trädde in armarna i de hålen, tog tag i täcket och drog. Det går ju inte längre! Nu är det betydligt svårare. För att inte tala om när täcket har kasat ner inuti och man bara vill dra upp det. Icke sa Nicke, det går inte. Det var bättre förr.
 
  • Bomull som fäller
Jag hatar när man tar av nagellack och bomull fastnar på fingrarna. Totalt värdelöst. Jag köper bara bomullspads nu, the days of bomullstussar is goooone. Jag har en kompis som använder trosskydd att ta bort nagellack med. Det är...innovativt.
 
  • Särskrivningar
Jag vet, där kom en klassiker till. Men jag blir på riktigt arg när folk särskriver. Jag avskyr det. Är du osäker - släng in ett bindestreck, det kommer man undan med. Det stannar visserligen inte där, det finns fler exempel på missbruk av det svenska språket som får mig att vilja slåss. Det heter tex inte "dax", det heter dags. Det svider fortfarande lite när jag ser "oxå". Jag har dock gett vika för it-språket som "lol", "iofs", "iaf" och allt det där. Jag har full förståelse för dyslektiker som har problem med stavningen, men jag tycker mig se en kraftig ökning bara det senaste året. Är dyslexi den nya folksjukdomen månne?
 
Sådär, jag tror vi nöjer oss för ikväll, jag är trött.
Och ingen film har det blivit heller.
Men jag och Martin ska se den imorrn.
Han föreslog att vi skulle låtsas att det var kväll (Han börjar jobba kl 15 och jobbar natt),
mörklägga hela lägenheten, käka chips å dipp och dricka cola.
På så sätt så har vi i alla fall en kväll ihop den här helgen.
Han är inte dum den där snubben.
 
Vi sä så.
 
 
 
 

"I'm having a friend for dinner"

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

"Det finns många skäl till att inte döda en människa,
men egentligen inget till att inte äta människokött."
 
Jag vet inte om Freud verkligen sa det, men i miniserien "Prinsessan Marie och Freud" som jag slötittar lite på nu på AXESS gjorde han det.
Den handlar om den psykoanalytiska rörelsen under första hälften av 1900-talet. Det är i och för sig oväsentligt i förhållande till citatet.
 
Jag tycker bara att det är intressant.
För jag kan egentligen inte komma på något skäl som är hållbart hela vägen till att inte äta människokött.
Det är ju såklart etik och moral som sätter stopp för det.
Rent biologiskt sett borde det inte vara så konstigt.
 
Jag är inte lockad av tanken på något sätt,
faktum är att det vänder sig lite i magen när jag tänker på det
(jag äcklas en smula av att tänka på att kroppen består av kött, senor, blod och muskler och sånt),
men det är en intressant frågeställning.
Något att bryta isen med på en middag om inte annat.

I love my guy.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Ändrade planer och I love to hate

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Idag skulle det frisbeegolfas och grillas.
Ananasmarinerad fläskkarré med hasselbackspotatis.
 
Det blev inte riktigt så.
Martin fick rycka in och jobba.
Men vi hann i alla fall köra en liten runda frisbeegolf,
jag vill nog påstå att jag börjar få lite kläm på det nu.
 
Så det blir film för mig ikväll.
Tänkte ta mig en titt på Courageous,
bara för att Erica blev så provocerad av den.
Det kan man ju inte missa!
Av någon anledning har man ju en hatkärlek till det där med att bli provocerad.
Någonstans njuter man ju lite av att det börjar koka i kroppen, blodet börjar pumpa och pulsen skenar lite.
(Eller är det bara jag (och Erica))?
Alla har väl tex en eller flera "vänner"på facebook som man stör ihjäl sig på,
men har de ändå kvar för att det nånstans är lite gutt att störa sig?
 
Nej, det är inte speciellt moget eller konstruktivt,
men det är kul.
Och mänskligt vill jag intala mig.
 
Nu ska jag kolla hur arbetsmarkanden ser ut för dagen.
Saknar min hubbie som egentligen skulle varit hemma nu.
Hörs.
 

Sure, I can see how that happened.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

 
Lund tilltalar inte mig heller sådär jättemycket.

En sommar som regnat bort.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Visserligen hatar jag allt tjat om vädret.
Vädret är vädret liksom.
Att varje dag ha som statusuppdatering på facebook att det regnar och att det är tråkigt känns föga fantasifullt eller givande.
Men jag tänker ändå nämna det.
Den här sommaren har regnat bort.
Fast jag måste erkänna en sak. En hemlighet.
Jag tycker att det är lite gutt också.
Jag behöver inte känna mig dålig som stannar inne.
Jag känner mig inte som ett ufo som inte är brun (jag blir aldrig brun, max rosa/röd, men aldrig brun).
Men framförallt så känns det inte lika ensamt utan mina vänner då. Jag missar liksom ingenting. Det hade inte spelat nån direkt roll om vi var alla på samma ställe, för vi hade nog inte gjort något speciellt ändå.
Shit vad det lät patetiskt. Kanske är det det. Skitsamma.
Så är det i alla fall.
 

Martin jobbar natt...

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

...då ser kvällen ut såhär.
 

Det är en sån dag idag.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

En del dagar är det bara tomt i skallen.
Inga lustigheter att komma med, inga större händelser under dagen.
En helt vanlig dagjävel helt enkelt.
 
Så det blir inget roligt idag.
Synd där.

Saknaden.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

 
 

Egenheter.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Som sambo har jag insett vissa egenheter hos mig själv.
De har visserligen alltid funnits där, men när man inte har en motpol till dem ligger de liksom dolda.
Jag har hela tiden gått runt och trott att jag är fullt normal, att alla gör som jag.
Så är det tydligen inte.
Låt mig bjuda på några exempel.
 
  • Täcket

För mig är det en absolut självklarhet att öppningen på påslakanet ska vara neråt när man sover (och annars också). Är inte täcket åt rätt håll blir jag bananas. For real.

 

  • Örngotten
Öppningarna ska vara utåt på vadera sida när man bäddar. Helst ska naturligtvis alla vara i samma färg, men går inte det ska de åtminstone matcha. Vi har sex kuddar. Martin har en "huvudkudde" och jag en, sen under dessa har vi varsin "andre-kudde". Dessa måste absolut matcha våra respektiva "huvudkuddar". Sen har vi de två kuddarna i mitten (S.k. "mitten/äckelkuddarna"). För mig är de mest där för att det ska bli snyggt när man bäddar, för Martin är de livsnödvändiga för...ja, jag vet inte varför. Men de måste också absolut matcha varandra, helst de andra kuddarna med, men absolut varandra. Dessa vänds med öppningen åt varsitt håll vid bäddningen.
 
  • Skåpsluckor och skåpsdörrar
SKA VARA STÄNGDA! Annars hade de inte funnits. Vi har två skåpsdörrar i köket som typ vägrar stängas. Jag hatar dem. Jag har försökt att förstärka dem med häftmassa, men det funkar inte. Jag tror det är en konspiration. Martin lämnar alltid en av sina garderobsdörrar öppen. Den vänstra. WHYYYY?
 
  • Köksskåpen
Mitt kök är min borg. Allt har sin bestämda plats, och har den för att det är det bästa alternativet. Frågor på det?
 
  • Schampo- och balsamflaskor
Detta är lite märkligt, det erkännes. Jag har väldigt svårt för att slänga schampo- och balsamflaskor. Ni vet när man nästan har slut på schampo och balsam, då köper man ju nytt, för man vill inte stå utan? Men så kommer man hem med nytt, och då tar man av det nya istället. Kvar finns då lite schampo och balsam i de gamla flaskorna, och det är ju dumt att slänga, för tänk om du nångång skulle glömma att köpa schampo och balsam när du handlar... då kommer du tacka din lyckliga stjärna för att du inte slängde de där flaskorna! Nu är jag ju inte en sån som glömmer saker när jag handlar, eftersom jag nitiskt skriver listor, så dessa flaskor med lite på botten försvinner aldrig, utan tycks föröka sig på badkarskanten. Jag har dock blivit bättre på detta.
 
Det där var ett smakprov, trust me, det finns mer att hämta.
Nu när jag ser det såhär svart på vitt (speciellt det där med örngotten) förstår jag att jag verkar lite halvknäppt.
Men va fan, fuck it. Jag tycker vi bestämmer att det är charmigt.
 

 

 

 

win/win - lose/lose

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Jag vet inte vad som är värst för en cyniker,
att ha rätt eller fel.

Mm. Kul.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

När sånt här börjar dyka upp i inboxen...
Aj.
 
 
Avs: Improveme.se
Ämne: Så mycket yngre blir du ansiktslyftet!