flying kite

Det jag är mest konsekvent i, är att jag sällan är konsekvent.

Jag kan inte leva utan dig!

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

 
Jag säger som min vän Erica;
om jag hade kunnat så hade jag gift mig med choklad.

Måndagskul.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Ölandsfeeling

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Okej, jag sammanfattar mitt tidigare skrivna inlägg som mystiskt försvann i cyberrymden;
Idag har det varit en fin höstdag här i Lund, och den fyllde mig med en känsla av Öland.
Jag blev lite sådär vemodigt nostaligisk.
Jag tänkte speciellt på Klara, Amanda och Lisen.
Framför allt tänkte jag kanske på vad den tiden innebar. Det hände så mycket i mig då.
 
Det är väldigt speciellt att bo på Öland.
Än mer speciellt var det att bo på skolan.
När jag bodde där visste jag att det skulle komma stunder då jag skulle längta tillbaka och försköna, och jag sa då till framtids-Vicke att "glöm inte hur mycket du längtade härifrån, glöm inte hur mycket du hatade vindarna, glöm inte hur mycket du längtade efter Martin, glöm inte hur mycket du saknade dina vänner, glöm inte hur mycket du led av prestationsångest, glöm inte hur maktlös du kände dig, glöm inte hur det var att leva utan el och värme under ett iskallt februari, glöm inte hur otroligt fattigt du levde, glöm inte det skitäckliga kaffet som förstörts av det kalkrika vattnet, glöm inte att du hade duschen i köket, glöm inte att det aldrig fanns någon köksutrustning i Villa Palm och glöm inte hur slitande ensam du ibland kände dig."
Och här sitter jag nu, nostalgisk och jävlig. För det fanns otroligt fina stunder också. Och jag mötte människor som verkligen berörde mig.
Vi delade en speciell tid.
Jag skulle inte vilja göra det igen, men jag är otroligt glad för att jag gjorde det.
 

SkitBlogg.se

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Skrev just ett jättelångt och fint inlägg om Öland, allt sparades automatiskt hela tiden som det brukar göra, och sen när jag ska publicera det så vips, jag behöver logga in igen och allt är borta. inte fan är det sparat någonstans heller.
 
Sånt gör mig arg.
På riktigt.

Björnssons!

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Trots att jag ligger och är dödssjuk och tycker väldigt synd om mig själv, så gläds jag enormt åt att min bästa vän har gått och smyggift sig medan jag var på Teneriffa.
Eller ja, jag gläds såklart inte över att jag inte var med, jag hade såklart velat vara där och dela dagen med henne, men det är för jädra härligt att hon har gått och blivit fru Björnsson!
Så nixpix, det blev inget tärneuppdrag för mig den här gången. Lite trist såklart.
Bruden i fråga hade tänkt sig att färgerna på bröllopet och också tärnklänningarna skulle gå i champagne, korall och ljusgult,
och let's face it - det är kanske mina absolut värsta färger att klä mig i, så något positivt kom det ju alltid ur det i alla fall!
Nåväl, hur eller hur -
ETT FENOMENALT STORT GRATTIS TILL BRUDPARET!
MÅ KÄRLEK OCH LYCKA ALLTID FINNAS I ERT LIV!
MÅ NI FORTFARANDE HÅLLA HAND NÄR NI ÄR 90 ÅR!
MÅ ERA BARN BLI LYCKLIGA, SMARTA OCH SNYGGA!
MÅ NI ALLTID KUNNA PRATA OCH SKRATTA MED VARANDRA!
MÅ NI HA SEX I SÅ HÖG ÅLDER SOM MÖJLIGT!
MÅ VÄLGÅNG OCH RIKEDOM BLI ER!
OCH SLUTLIGEN: MÅ JAG ALLTID VARA VÄLKOMMEN I ERT HEM!
Ida, I love you 4-evva!
 
 

Skit också.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Teasers.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

 
 
 
 
Om vi hade det bra?
Låt mig säga såhär; jag tycker att man ibland missbrukar superlativ och förstärkningsord, men vi hade det skitbra, underbart, fantastiskt, jättehärligt, askul, supermysigt och sagolikt. Typ.
Vi hoppas på att kunna resa snart igen, men då satsar vi nog på att åka till ett ställe med lite mer kultur och historia.
All cred till Teneriffa och charter i allmänhet, men som Martin sa: såhär lite engelska har jag aldrig pratat utomlands.

Typiskt dig Gud.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Riiiiiiiiiing!
 
- Hallå?
- Ja hej Victoria, det är Gud.
- Oj, hej!
- Jo du.. jag tänkte.. eftersom du har haft det så jädra gutt den senaste veckan och mått bra liiiite för länge, så ger jag dig skitont i halsen och feber nu ett tag. Ska vi säga så?
- Mja alltså.. nej.
- Mm, men nu blir det så. Hej då.
*suck*
- Jaja, hej då.
 
Klick.

Just det!

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Måste bara berätta om min sjuka dröm jag hade inatt!
Jag drömde att vi var ett gäng som var inlåsta i Kaxgärde, minns främst att mina gamla klasskamrater från grunskolan Elin Ottosson, Johan Haggren och Patrik Ottosson var där, men jag vet att det var fler ur klassen. Med var också min faster och Emeli Englid. Det var lite som Big Brotherhuset, fast istället för att åka ut blev man dödad. Jag kommer ihåg att jag satt ute på trappen och rökte, när jag plötsligt såg svarta figurer flyga runt huset. De blev fler och fler, en del hade hästar, det visade sig att de var vikingspöken och hade hjälmar med horn på huvudet och blå lysande ögon. Naturligtvis blev jag rädd och gick in.
Väl inne sattes tv:n på, och vi hade fått ett uppdrag. Det skulle spelas upp en låt, och vi var tvugna att gestalta vad som sjöngs i låten. Vi hade fått rekvisita till detta. Jag var en av dem som blev uttagna till uppdraget (såklart), och genom fönstrena kunde vi se att vikingspökena fortsatte flyga runt huset utanför. Klarade man inte uppdraget skulle man slängas ut till vikingarna och dö.
Låten som spelades upp var Roger Pontares "Vindarna viskar mitt namn", och vi fick se oss själva på tv:n medan vi utförde uppdraget. De hade liksom klippt in oss i en bild så det såg ut som att vi var i en trädgård. Jag hade nån prinsesskrona á la vikingastyle på mig och satte av någon anledning krukväxter framför ansiktet, för att förstärka trädgårdskänslan. Dock så följde inte tv-Vicke mina rörelser, och jag blev jättefrustrerad och panikslagen. Jag fick ta i jättemycket för att tv-Vicke skulle göra som jag gjorde.
Jag förlorade uppdraget och skulle kastas ut till vikingarna.
Då vaknade jag.
Men drömmen var så detaljerad att jag burit med mig den hela dagen.
Vad kan detta betyda?
Har det något med Nybro Vikings att göra månne?
Eller möjligen den senaste tidens meningsväxlingar med nationalisterna på avpixlat?
 
 

Los Cristianos!

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Äääääntligen ska jag och min älskling ta vår första utlandstripp ihop!
Vår tidigare ekonomiska situation har gjort att det har dröjt lite, men nu kände vi att det var nog och bestämde att vi var värda detta.
Bättre blir det dessutom av att vi firade vår tvåårsdag den 15:e, så jag tycker man kan räkna in resan i firandet.
Martin fick dessutom Muse-biljett i present av mig (naturligtvis en till mig också, jag är ju inte dum i huvudet!), så det är mycket goa saker framöver för paret Ericsson/Bengtsson.
Imorrn sticker vi alltså, lite hastigt och lustigt, och jag som är ett enormt fan av planering, listor osv känner mig helt lugn! Vad är det frågan om?! Jag som i vanliga fall hade velat ha veckor på mig att planera, punkta av checklistor och handla vårservetter, plåster och andra bra-att-ha-saker känner att jag tar det lite som det kommer! WIERD.
Lite nervös är jag inför flygresan och mina öron, men det är bara att hoppas på det bästa.
Så bloggen kommer uppdateras dåligt under några dagar, men sen kommer det bilder och annat gutt från resan, och det vill nu väl inte missa?
Ha det gott - I will!
 
 

Say what now?

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Hej igen.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

It's a cold world out there

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Dagens inlägg skulle egentligen handla om något helt annat, men i skrivande stund är jag en smula upprörd.
Igår skrev en vän till mig ett blogginlägg på en av Nybros lokaltidningar med uppmaning till insamling av kläder och leksaker till kommande flyktingfamiljer på Lundegårds camping på Öland.
Detta fick oanade reaktioner och fullkomligt exploderade, sidan "avpixlat" länkade hennes blogg och fick galet många kommentarer, kommentarer som skrämmer mig.
De går otroligt hårt åt hennes person, skriver att hon är en dum blond naiv kvinna och gör henne till åtlöje. Detta för att hon vill samla in saker till flyktingfamiljer!
Deras mothugg handlar till största del om att det minsann inte finns några ensamkommande barn i flyktinglägret. Min vän skrev inget om ensamkommande barn, hon skrev om familjer. Varför detta nu skulle vara avgörande. Barn behöver kläder och stimulans vare sig de kommer själva eller i en familj. 
Dessa inskränkta personer behöver inte åka dit med saker, de behöver inte tycka om vad hon gör. Faktum är att de inte ens behöver tycka om henne, men varför i helvette blir de så arga för att hon vill göra något som känns bra och rätt för henne?
Det skadar inte dem, hon åker inte hem till dem och tar deras kläder eller leksaker, hon uppmanar folk till att skänka saker som de inte använder OM DE VILL.
Tydligen irriterar det dem till den grad att det numera (i skrivande stund) har lämnats 578 kommentarer i ämnet. Kommentarer som är så otroligt cyniska, hatiska och framförallt idiotiska.
Att flyktingpolitiken har klara brister må vara hänt, men faktum kvarstår; familjerna är här.
De pratas på denna sida om att min vän får skylla sig själv om hon en dag blir våldtagen av en av dessa flyktingbarn, för hon har uppmuntrat problemet. Och så säger de i nästa andetag att invandrare är respektlösa och ouppfostrade?!
Jag har samtidigt som jag skrivit detta inlägg gett mig in i diskussionen på nämnda sida, och är just nu så frustrerad att jag inte kan få ur mig mer här.
 
Men det är då själva fan, 
är det då så jävla hemskt att någon vill ge dem lite kläder?

Speachless

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

 
 
HERREGUD.
ELM.
KÄLLSTRÖM.
ELM ELM ELM.
TÄNK ATT FOTBOLL KAN GÖRA EN SÅ LYCKLIG!

En dag...

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

 
...skulle jag vilja ha ett sånt här rum.
Minus flygeln.
Eller va fan,
jag kan väl ta den med då.
Antar att jag kan vara lite flexibel.

Mina favvokillar

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Höst i Lund

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Pappa har kört nere i skåne nu i flera veckor, vilket har inneburit att man har fått se en del av honom.
Mycket trevligt!
Det har också varit några vackra höstdagar som locklat till promenader, både med pappa och älsklingen, och andra trevligheter,
och guess what?
Jag tog kort på det!
 
 
Mysigt va?
Jorå.

Oj då.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Jag är visst inte så himla bra på det där med att hålla bloggen uppdaterad hela tiden.
Men så har det varit på alla bloggar jag haft, jag är lite av en periodare.
Take it or leave it.
Men här får ni en rolighet som kompensation.
Ha ha.
 
Han är för rolig, den där Karl Pilkington.

Nix, inte inatt heller.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Inatt gömde jag mig för SS under andra världskriget i skogarna runt Kaxgärde. Det var en jättelång dröm som först började på gården i sig, där klarade vi oss från ett jättestort anfall. Sen när det var över skulle vi med häst och vagn ta oss in till Nybro, men via skogen.
Dock visste jag att vi skulle bli upptäckta hela tiden, och såg typ som en stapel med hur mycket tid som fanns kvar innan vi blev skjutna. Mycket stressande.
Vaknade exakt nu av att SvD damp ner i brevinkastet och räddade mig från skiten, för stapeln var nästan full och min faster hade precis blivit skjuten.
Nu är jag svettig, rädd och trött.
 
Fansatansjävlaskit.
 
 

Då försöker vi igen.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Snälla, snälla, SNÄÄÄÄLLA låt mig sova en mardrömsfri natt!
Jag har precis gått och lagt mig och bävar för att somna.
Längtar tills imorrn när Martin kommer hem och jag vet att jag kommer få sova bredvid honom igen.
Att vakna kallsvettig med överväldigande ångest i bröstet blir fan så mycket lättare när han är här.
Räknar inte med att slockna än på ett par timmar, men tills dess tänker jag kolla på så mycket sitcom som jag bara kan för att skratt ska vara det sista jag hör innan jag somnar.
Jag har några favoriter som jag kör när jag ska sova, vilka det är går lite i perioder.
Här kommer mina 10 bästa sova-sitcoms genom tiderna (jag har under flera år lidit av mardrömmar och sömnproblem i perioder), utan inbördes ordning:
 
1. Albert och Herberts jul (Kan alla avsnitt utantill)
2. Fawlty towers
3. Ellen (alltså som sitcom, inte talkshowen)
4. Keeping up appearances
5. Pantertanter
6. Black Adder
7. Frasier
8. Stacked (totalt värdelös sitcom med Pamela Andersson)
9. The vicar of Dibley
10. Vänner
 
Bubblare: Spin city och Father Ted
 
Få har hängt med så intensivt och länge som Albert och Hertberts jul och Frasier dock.
Inatt får det nog bli lite Frasier.
Wish me luck.