flying kite

Det här med "hen" alltså.. Det gör mig tudelad.

Jag kan köpa det i text, te.x. i ett stycke som "...detta gör att hen blir skyldig att betala" istället för "...detta gör att hon eller han blir skyldig att betala", där fungerar ett neutralt genuspronomen utmärkt.

 

När det sedan kommer till att identifiera sig med ett kön, det är där jag är splittrad.

Jag tror inte på att alla ska dras över en "hen"-kant. Det kommer bli lika förvirrade för män och kvinnor, flickor och pojkar som det är för transsexuella nu.

Ett barn utan könsidentitet har goda utsikter för en framtid med många personliga kriser.

 

Jag har en vän som berättade för mig att hon på ett s.k. mammaforum haft en diskussion med en annan mamma om vilka kläder flickor och pojkar ska ha. Vännen ifråga har en dotter som är precis tokig i rosa, något som den andra mamman tyckte var helt fel. Hon (mamman) sa också att hon och hennes snubbe hade döpt sitt barn till Kim, och att det själv skulle få bestämma om det var en flicka eller pojke när det blev vuxet.

Jag blev lite rädd av detta.

Är det så hemskt att flickor vill vara flickor och pojkar vill vara pojkar?

Visst, stereotyper har väl kanske aldrig fört samhället framåt, men om en tjej tycker om rosa kan hon väl få ha rosa? Gillar pojken att leka med bilar ska han väl inte bli påtvingad en barbiedocka?

MEN, vill flickan också leka med bilar, rymdskepp och vad mer det nu är pojkar anses gilla, så är det väl självklart att hon ska få göra det!

Min poäng är att ingen ska bli påtvingad en könsroll, inte åt något håll.

Det ska inte ligga någon negativ värdering i att vara vare sig hon, han eller hen.

 

Om nu "hen" ska införas, låt det vara en 18-årsgräns på det.

När man är 18 får man rösta och gå på krogen, då bör man också anses vuxen nog att inse vilken könstillhörighet man har.

 

Jag vill inte lära mina barn att det heter pojkvagina och flicksnopp,

jag vill lära dem att vara trygga i sin sexualitet och i sig själva,

oavsett vad de är för personer.