flying kite

För många dagar utan cigg.

En pojkvän som (jagvillhaencigg) som vanligt vaknar och tycks ha tagit speed i sömnen.

Efter att vi igår natt legat och pratat om när jag tycker det här med rökningen känns som jobbigast (morgonen), sätter han igång "Rap das armas" på hög volym (jagvillhaencigg) för att starta dagen.

Jag vill (jagvillhaencigg) kasta något hårt på honom.

 

Jag fattar inte hur han kan vakna med sån jävla energi, 

på ett glatt, lite retsamt humör.

VARJE MORGON.

Det är jättekul för honom.

Verkligen.

Jag avundas honom.

Och vill kasta något hårt på honom.

Men framför allt vill jag ha en cigg.

 

Julen firades traditionsenligt i Kaxgärde.

Det var verkligen en jättefin och mysig julsfton, allt var precis vad jag önskade mig,

utom att Martin inte var där förstås.

Jag tycker verkligen om julen.

Det är min favorithögtid, och då känns det såklart lite extra tråkigt att man inte kan vara med alla man tycker om på en gång.

Men men, vad gör man.

 

Min fina faster och tillika gudmor var så snäll att hon skickade mig några bilder från kvällen, då min kamera tråkigt nog blev kvar i Lund.

Hoppas att det är okej med henne att jag lägger upp dem här.

 

Jahapp, imorrn går världen as we know it under då.

Spännande.

Detta har man kommit fram till efter att ha konstaterat att Mayaindianernas kalender slutade då.

Men va fan, de måste ju sluta skriva nån gång?

 

Dock kan jag få lite ångest när jag funderar på det. Inte för att jorden skulle gå under just imorgon, men om den nån gång skulle göra det, hur skulle man helst dö?

Jag skulle vilja vara tillsammans med alla jag älskar. Detta skulle vara helt omöjligt. För jag antar att de personerna jag älskar även skulle vilja vara med sina familjer och andra de älskar, och i slutändan skulle vi bli hur många som helst. I min krets skulle jag tex bland andra ha Martin, mamma och pappa. Och ungefär 1000 pers till. Men om vi börjar där, för redan där blir vi många:

okej, Martin skulle säkert vilja vara med sin bror, sin mamma och sin pappa tex. De i sin tur skulle vilja ha med sina respektive, och deras respektive skulle säkert vilja ha med sina föräldrar och eventuella barn. Dessa skulle i sin tur vilja ha med sina närmaste vänner och de vännerna vill säkert ha med sina familjer och...ja, ni ser vart det här är på väg, jag behöver inte fortsätta med samma procedur med mamma och pappa.

Aldrig att jag skulle vilja utsättas för att behöva selektera bort människor jag älskar pga platsbrist.

Om jorden ska gå under så hoppas jag att det går fort så man inte hinner välja.

Jag hoppas även att jag sover då.

 

Dessutom kommer jag vara fruktansvärt bitter om jorden går under imorrn.

Så sjukt jävla meningslöst att sluta röka bara några dagar innan.

 

 

 

 

Nu är alla klapparna inköpta, den hemmagjorda julsnapsen står och drar sig och tågbiljetten till Nybro är bokad!

Jag väntar fortfarande på att en julklapp till Martin ska levereras och att jag ska bli klar och skicka in ett skolarbete innan jul, men annars känns det mesta under kontroll, och nu tänker jag fan bara njuta av helgdagarna!

 

Vi var ju på Filip och Fredrik  helgen som gick. En tidig julklapp från svärfar med fru.

Själv är jag svag för duon, men som "show" kanske de inte gör sig bäst.

Jag är i alla fall nöjd, även om jag tyckte mig höra några av de andra småmuttra lite.

Trevligast var nog trots allt att hänga med Martins hel- och halvsyskon med respektive!

Det blev en härlig kavalkad av familjefoton under kvällen, Johns mobil fick jobba hårt.

Det blir svårt att välja ut de bästa, men här kommer några!

 

 

Plåstrerna har verkligen varit en skänk från ovan när det kommit till att sluta röka.

Dock kan jag inte ha dem på nätterna. 

Hade det dygnet runt de första dagarna, men då mådde jag så otroligt illa på nätterna, så jag vaknade flera gånger och trodde att jag skulle kräkas.

Jag drömde till och med att jag spydde.

Så jag har börjat ta av dem när jag ska sova, och visst, nog sover jag bättre,

men mornarna är fan så mycket jävligare.

Första ciggen på morgonen är den absolut bästa.

Det har de senaste 15 åren varit det första jag gjort när jag vaknat - rökt.

Mitt morgonhumör har alltid varit katastrofalt och jag kan garantera att det inte är bättre nu.

 

Jag kan ju säga såhär:

jag skulle inte vilja heta Martin Bengtsson dessa dagar.

 

Inne på tredje dagen.

Projekt sluta röka har satt igång på allvar.

Har haft huvudvärk alla dagarna.

Annars tycker jag nog att det går ganska bra faktiskt, även om det känns värst idag.

Allra helst skulle jag vilja sova mig igenom det hela.

 

Just nu kör jag på plåster.

Har fått testa mig fram lite för att hitta vad som funkar för mig.

 

Grejen är att allt är så jävla mycket tråkigare utan cigg.

Det fattas något heeela tiden.

Försöker hålla mig sysselsatt, men det är inte så lätt.

 

Har svårt att koncentrera mig,

och det går som ett mantra i skallen:

ciggciggciggcigg.

 

Ikväll ska vi se Filip och Fredrik och ta några glas med Martins syskon.

Det kommer bli en utmaning att dricka utan att röka.

Det hänger som ett moln över allting.

 

Varje morgon blir jag lite ledsen när jag har ätit upp det sista av ägget.

Så mycket tycker jag om ägg.

 

Jag är såklart ett barn av min tid, och ironi är en del av mitt liv.

Den är så självklar att jag inte ens reflekterar över den särskilt ofta.

Nittiotalet var fullt med ironisk humor, bra sådan i många fall.

Som t.ex. det banbrytande Killinggänget.

Det var liksom som att den brittiska humorn äntligen hade trängt sig in Sverige.

 

Dock hade det sina nackdelar kan jag tycka.

För ingenting blev längre på allvar, samtidigt som allt blev ganska skitnödigt.

Ingen vågade bjuda på sig själv längre, alla blev så otroligt rädda för att göra bort sig.

Ingen vågade chansa av rädsla för att bli hånad.

Ingen vågade vara seriös.

Jag och många med mig faller under denna kategori av människor,

och ibland kan jag tycka att det är lite synd.

 

Det är ironins baksida.

 

Så sa han, en dag i november för två år sen och orden har följt med mig sedan dess.

Ibland fastnar en rad hos en. 

En bit av en låttext eller en rad ur en bok t.ex.

 

Och det stämmer verkligen.

Söndagen är den allra bästa dagen i veckan med min kille.

Svårt att säga varför, men det bara är så.

 

varit i Karlskrona och kollat på lägenhet. (nix, det blev inte den)

varit i Nybro (Fest, mycket trivsamt!)

varit hos mamma i Möckelhult (Jättemysigt och kul då jag också träffade min riktiga morbror och kusin för första gången)

firat svärmor på 55-årsdagen

 

och en massa annat.

Så nu vet ni.

Nu börjar vi på ny kula!