flying kite

Det jag är mest konsekvent i, är att jag sällan är konsekvent.

Lär känna mig!

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Det cirkulerar en del såna här listor på olika bloggar, så jag snodde åt mig en så ni kan lära känna mig lite bättre.
Plus att det är ego-kul att intervjua sig själv.
Då kör vi:

Du heter: Linnéa Victoria Eriksson
Smeknamn: Vicke, Vickitickitavi, Vikitoch, Vicitic och Vickan (främst av människor som inte känner mig så väl)
Beroende av: Cigaretter, Marabou sensation Youghurt & Raspberry, ägg
Vad tror folk om dig? Att jag är en "Know-it-all"
Stämmer det? Att jag vet allt? Ja.
Vad säger du för att imponera på någon? Att jag är släkt med Vilhelm Moberg
Hur imponerar man på dig? Humor, självdistans och självförtroende
Brukar du skratta för dig själv? Ja, vi har väldigt kul tillsammans, jag och jag.
Vad står det i ditt senast inkomna SMS? "Vad tidigt du var uppe. Jag vet, assyk att jag missade maten." Jag vet inte vad "assyk" betyder.
Var bor du? i Lund.
Trivs du där? Nej.
Äger du några converse: Nej.
Sprit, cider, vin eller öl: Rödvin yes please. En corona kan slinka ner också.                                              Hur svarar du i mobilen: Det beror på vem det är som ringer.
Vem ringde du senast? Martin
Vad sa den du senast pratade med i telefonen: Att jag skulle få en ny tid hos neurologen.
Antal timmar sömn inatt: 8½ typ
Sov du ensam: Nix
Brukar du komma i tid: Tyvärr inte, obotlig tidspotimist.
När mår du bra: Söndagar i soffan i pyjamas med Martin, hemkörd pizza och Premier League på tv, i Kaxgärde och bland människor jag älskar.
Hur känner du dig nu: Kaffesugen
Vanligaste färg på dina kläder: oj det vet jag faktiskt inte. Jag tror att jag har mest svarta kläder i garderoben, men jag tror att jag är ganska bra på att variera mig.
Vad tycker du om fötter: jag HATAR fötter. Klarar knappt att röra mina egna.
Vad saknar du: Erica som är i Kanada!
Hade du en bra kväll igår: Ja det tycker jag nog. En alldeles vanlig, bra dag.
Favorit dryck på morgonen: Chokladmjölk
Rakar du benen: ja 
När brukar du oftast gå och lägga dig: 23-24
Vill du hellre ha mail än brev: brev
Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Kärlek är väl att ta i. 
Har du spytt offentligt: Fast vad menas med offentligt? Framför okända människor - nej, framför vänner - ja, ute på nått ställe - nej, på et tågs handikapptoalett med vinterkräksjuka - ja.
Vad skulle du göra om du vore kille/tjej för en dag: oj, massvis med saker! Skulle göra hundratusen expriment med snorren.
Är du nöjd med ditt liv: Helt okej.
Är du bortskämd: mja, nu är jag ju vuxen. Men som barn kan jag kanske ha varit det ibland.
Vad gör du i morgon: Pluggar
Vad är det värsta du vet? Översitteri, utan tvekan.
Vad längtar du till? Till vi flyttar till Karlskrona, resan till London i vår.
Har du bra vänner och äkta vänskap? Ja absolut.
Vad använder du för shampoo? Just nu Elvital
En speciell dag du minns: Jag har cp-bra minne så att välja bara ett är svårt, men det första som dyker upp är min och Martins första date och skolavslutningen i nian.
Hur gammal är du: 29
Tycker du om någon just nu? Ja
Du samlar på: Har samlat på Marianne Westmans porslin, orrefors Fuga, tågbiljetterna från när Martin och jag pendlade mellan varandra... Jag samlar på väldigt mycket som betyder saker för mig.
Vem ringer du när du är arg/ledsen: beror lite på vad det är jag är arg eller ledsen på, men jag säger Ida, Erica, Frida och Johanna.
Har du sovit i din egna säng inatt: Jajemen
Har du strumpor på dig nu: Nej
Är det okej att gråta: Måste man så måste man. Men det finns faktiskt gränser.
När grät du senast: hmm... det var nog någon vecka sen.
Vad skulle du göra om du vann en miljon: lägga på ny lägenhet
Bär du glasögon eller linser: jomen.
Tycker du det är viktigt att ha märkeskläde? Nej.
Vill du gifta dig: Ja
Vill du ha barn: Absolut
Solar du ofta: Hahaha nehedutack.
Är du bra på att laga mat: ja det tycker jag nog
Hur vig är du: Stelopererad
Är du musikalisk?: I get by.
Vad dricker du helst när du är törstig: MJÖLK.
Tror du på ett liv efter döden: Nej. Det blir nog inte mer än det här.
Tycker du om sushi: Ja.
Vad äter du helst när du ser på film: Chips å dip.
Bor dina föräldrar tillsammans: nej 
Har du tandläkarskräck: Nej inte nu längre. Fick dock ta lustgas när jag var liten, skitkul.
Är du morgon- eller kvällsmänniska: Definitivt ingen morgonmänniska. 
Vilken ögonfärg har du: Blå
Har du någon gång gråtit dej till sömns: ja
Biter du på naglarna: Ja, när jag kollar på hockey.
Röker du: Mjae. Svår fråga i nuläget.
Hur ofta tränar/motionerar du: Jag powerwalkar ett par-tre ggr i veckan om det är fint väder.
Senaste låt du hörde: Dancing with tears in my eyes - Ultrawox

Så, nu är vi BFF.

Gameday!

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Come on you Spurs!
 

Hushållsnära tjänster

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Vi är två personer i vårt hushåll.
Två ynka personer.
Ändå känns det som att jag städar jämt.
Det behövs dammsugas i alla fall två gånger i veckan.
Jag säger inte att det alltid händer, men det är heller inget ovanligt.
Jag tänker på alla mina vänner som har småbarn som drar in en massa saker och skräp hela tiden,
hur ofta städar dom?
Det är ju för fan ett heltidsjobb bara där!
Ibland (oftast när jag dammsuger vår svarta ryamatta, ett tips när man är två blonda personer i ett hushåll - köp inte en svart ryamatta) tänker jag på hur otroligt gutt det skulle vara att ha en städare.
Men jag slår bort den tanken ganska fort.
Dels för att det då inte skulle göras eller bli som jag vill ha det, och dels för att jag förmodligen hade städat innan städaren kom.
I det avseendet är jag nog min pappas dotter väldigt mycket.
Pappa är en sån som dammsuger källaren innan sotaren kommer.
 
Men allvarligt, hur ofta städar folk egentligen?
 
PS. när jag bildgooglade på "dammsuga" kom denna bild upp. Det tyckte jag var roligt.

"Åååå tjejer, åååååå tjejer..."

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Jag är egentligen inte mycket för att ge mig in i genusdebatten.
Jag tycker att man (som kvinna) ska få välja hur man (som kvinna) lever sitt liv.
Själv tycker jag om att baka.
Jag tycker om att fixa och dona i hemmet.
Jag tycker om att pyssla om Martin.
Jag skulle gärna bli hemmafru som tar hand om allt det där; barnen, hemmet osv.
Jag tycker inte att det är ett jobb sämre än något annat.
Jag har en lång bit kvar innan jag kan kalla mig själv för feminist, jag vet inte ens om jag vill det.
Jag är för människor. 
Vi är lika mycket värda, även om vi kanske är bra på olika saker.
För mig är det fria valet det största, och ingen man har hittills hindrat mig från att leva på det sätt jag vill.
 
MEN.
Det går inte att frånse att vi lever under olika villkor.
Ibland är det skrämmande hur lite vi har evolverats.
 
Jag snubblade över en text som var mycket läsvärd:
 
"Varje erbjudande om bostad mot sex, varje besvikelse över att en bjuden drink inte ledde till sex, varje skämt om en avsugning mot att ta hand om disken och varje lovsång till fria kvinnor som tjänar pengar på att älska sex, alla målar de detta budskap på samhällets fasad: kvinna, din kropp är en valuta.
Det samhället tvingas alla kvinnor leva i oavsett hur en väljer."
 
Resten läser du här: http://www.genusfolket.se/samhalle/kvinnokroppens-varde-ett-rabatterat-rum-i-city/
 

Jag förstår inte!

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Varför varför VARFÖR är allt som är gott onyttigt? 
Jag vet, det är en utnött fråga, men helt befogat.
Det måste vara guds ultimata straff.
Ett av dem i alla fall.
Tänk vad fantastiskt det vore om transfetter trimmade dina muskler,
grädde slimmade din mage
och socker fick din hy att stråla.
Plus att cigaretter lovade långt liv och superintelligenta och lyckliga barn.
What a wonderful world it would be.
Alternativt kunde allt som är nyttigt vara lite godare.
Ännu godare än det onyttiga helst.
Frukt är fan inte godis.
 

Såklart.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Hittat på köksbordet i en hög bland papper:
"Tid är reserverad den 28:e januari 2013 kl 08:30 för besök
 vid neurologiska mottagningen"
(Mm..just det, det ringer en klocka...)
Har jag varit på läkarbesök idag?
Nix.
Kommer jag debiteras?
Japp.
Skitdag, har jag sagt det?
 

And I'm back!

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

I lördags festade vi till det lite här hemma.
Martins kompis Jens hade kommit tillbaka efter ca 6 månaders kringresande i Asien.
Det var bara vi tre.
Och kvällen tog inte slut förren 05:30.
Då hade vi bäddat till Jens på soffan.
Tänk att man kan ha det så kul på bara tre pers!
Jag drack betydligt mer än senast och överlevde, så än finns det hopp.
Vad jag nu menar med det.
Det hade inte direkt känts hopplöst eller meningslöst annars.
Jaja.
 
 
 
 

Flitens lampa vs klant-åsne-arsle 0-1

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

 
Plugga i tvättstugan.
Jag var verkligen på G idag.
3 maskiner tvätt och planer på garderobsrensning, en massa fixande och pluggande.
Allt det där kändes kul.
Tills jag stängde dörren bakom mig för att gå och hämta den sista tvätten.
Jag hann knappt tänka "har jag nycklarna med mig?" innan jag insåg att nej, nej det har jag inte.
Helvettes jävla skit.
Klockan var lite innan tre och martin slutar inte jobba förren 21:00. Jag hade ingen jacka på mig (skulle ju bara till tvättstugan), så tanken på att gå typ tre kilometer till Martins jobb kändes halvaktuellt.
En kompis har dock extranyckel, så det var bara att bita ihop, ringa till honom och berätta vilken åsna man är.
Sjuk tur att jag hade mobilen på mig, för den låg på laddning innan, och jag vet inte varför jag tog med den ens.
Snälla, fantastiske, underbare Alex kom efter tag, men det var en dryyyyg 1½ timme i trapphuset innan dess.
Tack också till Ida som underhöll mig via mobilen en stund!
Dock känns det som att min dag kom av sig.
Jag är inte lika tänd på alla de där sakerna längre.
Men va fan, det är en dag imorgon också.

"Har ni (haft) fest eller?"

Kategori: Days long gone

Ett problem i vårt hushåll är det här med att panta burkar.
Egentligen vet jag inte varför.
När jag bodde i Nybro så tyckte jag aldrig att det var någon direkt issue att gå och panta.
Det innebar ju ändå en slant.
Visst, det var ett litet projekt, jobbigt och tråkigt liksom, i synnerhet eftersom man inte hade körkort eller bil.
Men själva pantandet i sig kunde nästan vara lite halvgutt.
Någonstans skvallrar tomma ölburkar om ett socialt liv.

Men sen jag och Martin flyttade ihop har den inställningen ändrats.
Panta burkar är något vi drar på så länge som möjligt.
Det är ytterst sällan vi gör det var och en för sig,
vi måste dela på skammen ihop.
För det är så det är nu,
det har blivit skämmigt att panta burkar.
Tattigt liksom.
 
Jag vet inte varför det är så.
Har det med att göra att Martin är från en storstad, och där kanske pantning är mer förankrat med att vara pank och hemlös?
Det låter fånigt.
Å andra sidan så misstänker jag att det kan ligga något i det.
En gång när vi stod och väntade på bussen hittade jag typ tre kronor i min ficka, varpå Martin säger:
- Oh, kan jag få dom?
Jag fattar genast att det är något lurt.
- Nej, varför det?
- Jo men snälla, bara ge dom till mig.
Sen ger han mig "du-måste-lita-på-mig-om-relationen-ska-funka"-blicken.
Så jag ger honom mina tre kronor.
Vad gör han?
Han slänger dom på marken.
För att han kan.
Sen skrattar han och jag blir sur.
(ska sägas att jag blir så pass sur och arg att jag tvingar honom att plocka upp dem)
Det jag vill komma till är att det på nått sätt verkar viktigt för honom att visa att han inte behöver panta burkar. Han behöver inte dom där tre kronorna.
För mig handlar det inte om det.
Det handlar itnte ens om miljön, även om jag önskar att jag tänkte så.
Faktiskt har det mest handlat om att jag vill slänga skräp som tar plats, och att man dessutom kan tjäna pengar på det. 
Men dessa dagar är borta.
Nu gömmer vi skiten på vinden istället.
 

Grattis, det blev en paj.

Kategori: Äta bör man

 
Okej, det här tar en liten stund, eller snarare förberedning, men det är gutt!
 
Pajdeg:
3 dl vetemjöl
125 g margarin
2-3 msk vatten
 
Gör såhär:
Häll mjölet i en skål. Skär margarinet i bitar och finfördela det med mjölet.
Tillsätt vattnet och arbeta snabbt ihop till en deg. 
Kavla ut och lägg i formen.
Låt den stå i kylen minst 30 min.
 
Fyllning:
400 g nötfärs
1 gul lök
1 tsk timjan
1 msk (typ) paprikapulver
2 msk mjöl
2 dl chilisås
1 msk tomatpuré
1½ dl vatten
1 msk flytande buljong (typ kött el grönsak)
2 vitlöksklyftor
körsbärstomater
riven ost
Salt och peppar
 
Gör såhär:
Sätt ugnen på 200 grader.
Skala och hacka lök och vitlök. Bryn färsen och löken. Smaksätt med kryddorna och strö över mjölet.
Späd ut med vatten, buljong, tomatpuré och chilisås.
Låt småputtra ihop sig i ca 5 minuter.
Ta under tiden ut pajdegen och dela tomaterna.
Häll i köttfärsen i pajformen och lägg på tomaterna, strö sedan över osten.
Grädda i mitten av ugnen i 30 minuter.
Dekorera med lite basilika och servera tillsammans med en grönsallad.
Jag tycker även att det var asgott med majs till.
 
Som vanligt har jag höftat lite, men det vet ni vid det här laget.
 
Lycka till å smaklig spis!

Var fan ska vi bo?

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Igår blev det åter igen en snabbvisit till Karlskrona för att kolla på lägenheter.
Denna gången var Martin också med, vilket var kul.
Jag försökte pressa ihop fyra visningar för att göra resan mer effektiv, men det slutade med att det blev tre.
Tyvärr blir det nog att vi säger pass denna gången. Också. TYVÄRR.
Som Martin sa; alla hade något, men ingen hade allt.
Det kanske är magstarkt att vilja ha allt, men vi tänker i alla fall försöka.
 
Det är verkligen sjukt svårt det här med att köpa lägenhet. Samtidigt som man vill flytta nu, nyss, igår så vill man att det ska bli så bra som möjligt.
Det där med is i magen har aldrig varit min grej.
Suck.
 
    
 
1. Långgatan 3A, bilder Svensk Fastighetsförmedling
2. Arkilmästaregatan 14, bilder Blocket, privata, Jens
3. Arkitektgatan 2C, bilder Fastighetsbyrån Swedbank
Alla ligger i Karlskrona.

"Men aaallaaaa göööör deeeeet"

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Ponera att du är i ett förhållande.
Ponera att du är relativt svartsjuk.
Ponera att du har minne som en häst.
Ponera att du har en överärlig pojkvän.
Ponera att denne i sin tur kan uttrycka sig lite plumt utan att ens förstå det.
 
Idag sa Martin för andra gången under vårt 2½-åriga förhållande att det bara är normalt (!) att man under ett längre förhållande råkar hångla med någon annan. Detta bör i sin tur inte betyda otrohet (!).
Det händer alla par.
Hur han vet det? Han bara gör det.
Förmodligen har han läst det på Flashback som har hänvisat det till någon källa (möjligen Aftonbladet) som ingen orkat kolla upp eller ifrågasätta.
Men fine, vi säger att det är så. Alla gör det. Är det något man säger till sin partner? Två gånger? I så fall varför?
Första gången han fann det lämpligt att prata om var när vi var alldeles "ny-ihopna" och jag bodde på Öland.
Jag kommer ihåg exakt var jag stod när han berättade detta över telefon (ni vet, hästminne). Det föll inte i god jord då heller, men av någon anledning så tyckte han ändå att det var läge att ta upp det igen.
 
Första gången var jag övertygad om att han försökte öppna upp för något slags erkännande, kroppen frös till is och jag började kallsvettas, men allt han sa var: alltså, jag skulle aldrig göra så mot dig, men jag bara säger att det är sånt som händer! Alltså, inte dig och mig, men alla andra.
 
Jag fattar inte riktigt "hur det bara händer". Ramlar man in i någons mun med tungan före?
 
När han sa det ikväll igen, ca 2 år senare, reagerade jag inte lika starkt, men jag blir fortfarande förundrad över att han fortfarande tycker att det är en så liten grej och något han bara rycker på axlarna åt.
Att han säger det överhuvudtaget reagerar jag inte lika mycket på längre, jag har någonstans lärt mig att han säger sånna där konstiga saker ibland. Jag tror kanske inte att han planerar för att hångla med någon annan och komma undan med det, men fortfarande är det konstigt. Och ännu konstigare är det att han inte på något plan tycks bli det minsta upprörd över denna information. Han ser det mer som något som hör livet och förhållanden till.
 
Jaha.
Ha det så kul på Finlandskryssen nästa helg då älskling.
Hoppas du inte råkar ramla in i nån.
 
 
 
 

Dagens pyssel

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Etiketter
 

I'm every woman.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Dagen efter igår.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Lite seg i kolan idag.
Fan vad lite man klarar nu för tiden.
Igår drack jag:
3 glas rödvin
1 blaskig grogg.
För att reparera det har jag idag druckit:
15 cl Fanta Citron
33 cl Fanta apelsin
33 cl Fanta exotic
150 cl Ramlösa citron
2 glas vatten
Vad är det som händer?

Berusad.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

(Och lätt skelögd)
Älskling kom hem och gör en macka till mig!
Snääääääälla!
 

Då kör vi fest.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Pia var först ut bland de jämnåriga vännerna att fylla 30.
Det firar vi ikväll!
Adjöss!
 

Käre Gud.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

 Du har två val:
1. Ge min kille en bra sångröst
2. Få honom att hålla tyst.
Your choise.
Amen.

Titta, kungen!

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

6:e mars ska kungen komma till Nybro och checka in designhögskolan.
Detta ska vara en del av eriksgatan han gör genom Sverige för att fira att han suttit på tronen i 40 år.
Jag undrar just hur detta ska uppmärksammas.
Pappa tror att det kommer bli ståhej.
Jag är skeptisk.
När Reinfeldt var på besök för några år sen, tror det var 2009, och kollade in sjukvården i Nybro så får man väl lov att säga att uppslutningen var under all kritik.
 
 
 
Man måste älska det.

And another thing.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Idag har jag även haft äran att personligen kunna gratulera Svds språkmagnat Ylva Byrman på födelsedagen.
Coolt.
*NERD*
 
 

Så där ja!

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Första stora inlämningen klar, inskickad och godkänd!
Känns guuuuhuhuhuuutt!
Peppen är stor inför nästa,
BRING IT ON!
Nu vet jag ju att jag kan!
 

Det här längtar jag efter.

Kategori: Days long gone

 
Kaffe på en solig balkong.
Kommer kännas torftig utan cigg dock.
Det är aldrig goare att röka än då.
Ledsen att jag tjatar.
Men så är det.
I alla fall nu.

Okej, det kunde varit värre.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Det första som hände idag på morgonen var att jag sträckte nacken.
Har svinont.
Sen gav jag mig in i en diskussion på nätet om den nya serien "Allt Faller", och som alltid när jag ger mig in i diskussioner som jag känner starkt för så blir jag väldigt upprörd och tappar det mesta runt omkring mig.
Jag har inte ens ätit frukost än.
Och nacken gör svinont.
Och jag är arg.
Och jag kollar på "Uppdrag granskning" om barnfattigdomen i Sverige och bli ännu mer förbannad.
Och jag skulle vilja skriva precis allt jag tycker och känner om dessa ämnen.
Men jag pallar inte.
För jag har inte ätit frukost än och jag har ont i nacken.
 
 

Typiskt.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Jag rensade ut julen i söndags.
Alldeles lagom tills det började snöa.
Bittert.
Nåväl, bara ett år kvar tills nästa gång.
 
 
 

Jodå, kärringen kan.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Idag är dagen då jag för allra första gången använder mig av "hen" i en skrivuppgift.
Jag känner mig PK.
Men samtidigt är det ganska skönt att slippa skriva "han eller hon" och "hans eller hennes".
Men that's as far as it goes.

Café Nervosa

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

 
 
Kaffedags.

Bizarro

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Den kärleken, den kärleken.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

 
Hur söt var inte min kille när han var liten?
URSÖT!
Idag fyller han hela (?) 27 år.
Mitt lammkött börjar bli vuxen.
Grattis på födelsedagen min älskade älskade Martin!
Du är världens bäste snubbe!
 
 
 

Fine, men jag trivs här uppe!

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Igår innan vi somnade sa Martin att jag nog skulle vara lite försiktig med att säga att jag hatar folk som sitter på höga hästar. Han menade på att jag gör det ganska ofta själv.
Det sved.
Det sved fan så hårt.
För bland det absolut värsta, värsta, VÄRSTA jag vet är översittare, och jag vill fan inte vara en själv.
Han försökte då mildra det hela med att säga att jag kanske inte satt på höga höga hästar, men att jag var en "smak-polis". Jag kan tycka att saker är dåligt eller fult, avfärda det utan problem.
Men visst, jag kan köpa det (även om jag typ kunde börjat lipa inatt).
Smak-polis, okej.
Jag ser det mer som en uppgift. En polis ska hålla ordning, right?
 
On that note skulle jag vilja rekommendera artikeln "Bor du ihop med en inrednings-analfabet?" av Ana Udovic i kommande numret av Allt i hemmet (utkommer 2:a feb).
Puss på dig älskling!
 
 
 

BLT-sandwich

Kategori: Äta bör man

 
Igår kväll smällde jag till och gjorde varsin BLT-sandwich åt mig och Martin.
Nedrans gutt sådär på kvällen när man är sugen på något.
Som vanligt höftar jag lite.
 
Du behöver:
4 st tjocka brödskivor av fransbrödstyp
1 avokado
½ skivad rödlök
några droppar citronsaft
5 st skivor bacon
sallad
2 st skivade tomater
1 dl majonäs
2 dl gräddfil
1½ dl riven parmesan
1 st vitlöksklyfta
salt och peppar
 
This is how we do it:
Ringla lite olivolja i en panna och rosta bröden lite.
Blanda majonäs, gräddfil, parmesan och vitlök. Smaksätt med salt och peppar.
Stek baconen till önskad knaprighet.
Skär lök, tomater och avokado i skivor.
Bred på ett tjockt lager med sås på två av de rostade brödskivorna. 
Lägg på bacon, tomat, lök och avokado i lager ovanpå varandra.
Lägg sedan på salladen och tillsist ytterligare en brödskiva.
För en trästicka eller avbruten grillpinne genom sandwichen så att det håller ihop.
 
Gutt va?
Lycka till!
 
PS. BLT står för "Bacon, lettis and tomato". Nu vet ni.

Vem är du, vem är jag?

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Jag tror inte på nyårslöften.
Nyårslöften är bullshit.
Så det är inte alls på grund av något sånt jag gör vad jag nu börjat göra.
Jag har börjat gå.
Utan mål alltså.
Och faktiskt relativt snabbt.
Eller ja, en rutinerad fotgängare med normal längd på benen skulle förmodligen opponera sig här, 
men jag tycker att jag går snabbt.
Häromdagen passade jag även på att handla när jag gick min runda,
sen använde jag matkassarna som typ hantlar som jag lyfte på vägen hem.
Det är snart fyra dagar sen.
Jag har fortfarande träningsvärk.
 
Det här med att röra på sig, sluta röka och äta nyttigt ligger så fruktansvärt långt ifrån mig.
Det tror jag alla som känner mig kan intyga.
Jag är den som älskar transfetter och grädde, den som står och hånskrattar och pekar retsamt på folk på gymmet genom fönstret, den som himlar med ögonen mot moralister och "vet-bäst:are" på sina höga hästar som pratar om hur äckligt och osunt det är med rökning.
En del av mig hatar mig själv när jag går där med lurarna i öronen och andas tobaksfri luft.
 
Men nu går jag alltså.
Jag vet inte riktigt varför jag började.
Eller jo, det gör jag kanske.
Kanske börjar jag bli lite småskraj för att vikten börjat öka lite.
Inte mycket, men tillräckligt för att jag ska märka det.
Samtidigt så kändes det lite som att det hörde till min nya 
"30-fräscha-sluta-röka-powerwalka-milf:iga-stil" som jag bestämt att göra till min egen.
 
33 har alltid varit min drömålder.
Det är vid 33 jag tror att mitt liv kommer vara på sin absoluta peak.
Att jag i år fyller 30 har fått mig att inse att jag bara har några få månader kvar av "the rising".
Snart peakar jag, och sen kommer det bara gå nerför.
 
Då är det lika bra att passa på att vara snygg nu, right?
 
 

Det var fint, jag lovar!

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Jag kan tänka mig att förra inlägget kan tyckas en aning cyniskt och indikera på att nyårsfirandet var en mindre katastrof, men så är då rakt inte fallet.
(Faktum är att jag ser ljusare på framtiden än på mycket länge.)
Dock ska det ju sägas att nyårsafton är en väldigt upphausad kväll, och förr (i min ljuva ungdom) kunde den ge en väldig ångest om den inte bjöd på stor fest med massa människor och med den perfekta klänningen inhandlad.
Ibland är det faktiskt skönt att växa upp.
Vi firade tillsammans med Martins bästa vänner uppe i Kungsbacka.
Vi var 5 st och klänningen var köpt på HM.
Jag hade väldigt kul ändå.
 
 
 
 
 

Nytt år.

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter