Galenskapen närmar sig.
Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter
I februari så var jag sjuk, och som vanligt påverkade det mina öron. Det slog helt enkelt lock. Sen dess har det varit så. Jag har t.o.m. gått till läkaren och stuckit hål i dem (RAKT IN I SKALLEN!) för att bli av med det. Det blev en smula bättre, men själva "ingreppet" var så vidrigt att jag drar mig något fuktansvärt för att göra om det. Det var nämnligen det som skulle göras om det inte funkade. Om det inte funkade en andra gång skulle det bli tal om att operera in små rör i öronen för att lätta på trycket jag har i skallen, som man gör på små barn.
Men det blev som sagt lite bättre. Ett tag.
Ända tills vi kom hem från Teneriffa och jag blev förkyld igen.
Nu har jag så mycket lock för öronen att jag kan höra mig själv tänka.
Allt jag gör låter som i en bubbla, och det är så jäääävla irriterandde.
Det låter kanske inte så jobbigt, men ha då i åtanke att jag har haft lock för öronen (mer eller mindre, men alltid lite) SEN FEBRUARI. Det är förbannat länge. Mitt humör påverkas av det nu, det är inte alls roligt. Jag känner mig vresig och lättirriterad.
Fan, ska jag behöva gå till läkaren och göra om skiten igen?
JAG VILL INTE!
Så, nu måste jag fortsätta plugga.
