flying kite

Det jag är mest konsekvent i, är att jag sällan är konsekvent.

Det börjar pirra

Kategori: Och så går en dag och kommer aldrig åter

Okej, nu börjar jag bli nervös på riktigt.
Imorgon åker jag till Stockholm och påbörjar AHTU-utbildningen.
Snälla gode gud, låt det gå vägen, och låt mig först och främst hitta till lokalen där semenariumet hålls.
Jag har det sämsta lokalsinnet i världen.
Och världen är stor.
Och jag skojar inte, jag är sämst i världen på att hitta.
Men skitsamma, jag vill bara att det här ska bli så bra som jag hoppas.
Jag tror till och med att jag skulle kunna vara bra på det här.
 
Men jag är nervös,
men jag antar att det är så med allt som känns viktigt för en.
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: